Av: Johan Vagerstam
I de föregående artiklarna har vi fokuserat på distans (kilometer) som den primära utsläppsdrivaren, oavsett om det är en dedikerad transport eller komplex samlastning. Men för en stor del av transport- och anläggningsbranschen berättar körsträckan bara halva sanningen.
Vi talar om fordon som använder bränsle för att driva kranar, komprimera avfall, blanda cement, eller utföra långvarig tomgångskörning: de fordon där driftstid är den viktigaste parametern.
Varför km-beräkning missar målet
En kranbil som lyfter tunga element på en byggarbetsplats kan stå stilla i timmar. En sopbil spenderar en stor del av sin tid i låg fart eller stationär, där kraftuttaget (PTO, Power Take-Off) driver hydraulik.
Om ni enbart beräknar utsläpp baserat på den körda sträckan blir utsläppsrapporterna för dessa fordon grovt felaktiga. Ni missar den verkliga energiförbrukningen och den miljöbelastning arbetet medför.
Lösningen: Motortimmar som utsläppsdrivare
För att få en korrekt bild måste ni skifta beräkningsfokus från distans till tid (motortimmar).
Istället för att beräkna:
Förbrukning per km * Körda km
Använder vi:
Förbrukning per timme * Driftstid (timmar)
Detta är särskilt viktigt för icke-vägbundna mobila maskiner (NRMM) som grävmaskiner och hjullastare, där det helt saknas en meningsfull koppling till körsträcka.
Vikten av data och spårbarhet
Nyckeln till framgångsrika tidbaserade beräkningar ligger i datainsamlingen:
- Historisk data: Att etablera ett trovärdigt genomsnittligt bränsleflöde (liter/timme) för maskintypen eller till och med den specifika maskinen.
- Telematik: Moderna fordon och maskiner levererar data om motortimmar och faktiskt bränsleflöde via telematiksystem, vilket ger er tillgång till den primärdata ni behöver.
Miljövinsten ni måste redovisa
Att inkludera tidbaserade beräkningar säkerställer att ni får en komplett och korrekt utsläppsprofil.
Om ni använder fossila bränslen (diesel) för att driva kranar eller hydraulik under långa perioder, där den körda sträckan är minimal, skulle den betydande bränsleförbrukningen bli nära noll i enbart en km-baserad kalkyl. Detta leder till en allvarlig underrapportering av er totala miljöbelastning och gör er rapport vilseledande.
Omvänt, när ni byter till HVO100 i dessa maskiner, kan ni med tidbaserad beräkning transparent och korrekt redovisa att detta specifika arbete (t.ex. 200 driftstimmar) resulterade i en verklig, stor minskning av fossila utsläpp. Då kan ni följa upp resultatet av er miljöinvestering och säkrar rapportens trovärdighet.
Framåtblick: Komplexiteten kräver systemstöd
Vi har nu täckt de tre huvudscenarierna för utsläppsberäkning:
- Enkel körsträcka (Dedikerade transporter, Primärdata).
- Komplex körsträcka (Samlastning, fyllnadsgrad).
- Tidbaserat arbete (Driftstid).
Att hantera all denna data – från telematik, tankkort och ordrar – manuellt i kalkylblad är nästintill omöjligt och leder till de fel och orättvisor vi har diskuterat.
I nästa steg av artikelserien kommer vi att fokusera på hur ni kan effektivisera och automatisera dessa komplexa beräkningar genom systemstöd och varför det är avgörande för skalbarhet och precision.
